Josefine

Har nu tagit min rast för dagen. Sitter och tänker på hur bra man har det när man går på dagis. Jag jobbar ju, men jag har det ganska lätt för att leva mig in i barnens värld. Jag har ett riktigt barnsinne som jag aldrig kommer växa ifrån. Inte vad jag tror iallafall. Jag känner iallafall att detta är helt underbart. Att få vara barn igen hade varit en dröm. Inga som helst krav från någon eller några måste. Det värsta som kan hända är att man råkar pussa någon på munnen ist för kinden när man leker pussjage, att man glömmer av att det är lördag och inte får något lördagsgodis, att man inte får sitte brevid sin favoritkompis, att någon dum liten pojk/flicka tar en leksak ifrån en... Ja ni ser ju, allt är ju så mycket lättare!

Om man jämnför med hur vi lever så är dessa problem inget alls. Vi har ju sk världsproblem som vi tydligen ska lösa. Men jag är inte redo för det. Jag vill vara kvar i dagisbubblan! JAG VILL INTE BLI VUXEN!!!!