varför jag?
Vet inte vad jag ska ta mig till! Att inte veta hur min framtid ser ut inom handbollen. Att inte veta om jag kommer kunna spela igen. Är det värt alla besvär som kan uppstå om jag börjar spela. Kommer jag orka ta mig tillbaka till den nivån jag en gång va på. Framförallt, vill jag verkligen ha tillbaka mitt gammla liv, då handbollen var det ända som kretsade i mitt huvud. Många tycker säkert det inte är någon big deal. Det hade jag inte heller tyckt om jag inte var tvungen att ta en break pga mina tre knäskador som jag har varit tvungen att operera. ( Två korsband och en miniskoperation inom 2 år!) Jag ligger nog så lågt på motivationsskalan man kan komma. Vad jag än gör så har jag ingen vilja eller kraaft att slutföra det. Innan gjorde jag allt på bästa möjliga sätt.
Att ha fått uppleva de saker ja har fått göra. Jag har varit med i stadslaget, på landslagsläger, vunnit turneringar, rest på otroligt många roliga resor och massa småsaker man inte tänker på. Det är det som får mig att vilja kämpa tillbaka.
Om jag nu väljer att lägga av helt med handbollen kommer jag sakna det otroligt mycket. Men det jag kommer sakna mest är stämningen man har i ett lag. Alla skämt och tjaffs i omklädningsrummet, vattenkrigen man hade i pauserna på träningen, alla posetiva klappningar man fick av alla när man gjort något bra, kommer även sakna allt snack. Det gjorde träningarna så mycket roligare. Få höra det senaste skvallret. Men det bästa med handbollen är trotts allt att jag har fått kompisar som jag aldrig kommer glömma och som jag hoppas kommer få behålla i hela mitt liv. För att få träffa så många underbara tjejer i de två lagen jag spelat med, är nog allas dröm! Jag hoppas verkligen att jag inte kommer tappa kontakten med någon, oavsett vilket val jag gör. Tjejer, ni vet vilka ni är och jag hoppas att ni förstår hur mycket posetivt ni har gjort för mig.
Oavset vilket val jag kommer göra, vill jag fortfarande att alla ska acceptera mig på samma sätt som ja blev innan och jag hoppas alla kommer stötta mig i alla val! Behöver all support man kan få!
Att ha fått uppleva de saker ja har fått göra. Jag har varit med i stadslaget, på landslagsläger, vunnit turneringar, rest på otroligt många roliga resor och massa småsaker man inte tänker på. Det är det som får mig att vilja kämpa tillbaka.
Om jag nu väljer att lägga av helt med handbollen kommer jag sakna det otroligt mycket. Men det jag kommer sakna mest är stämningen man har i ett lag. Alla skämt och tjaffs i omklädningsrummet, vattenkrigen man hade i pauserna på träningen, alla posetiva klappningar man fick av alla när man gjort något bra, kommer även sakna allt snack. Det gjorde träningarna så mycket roligare. Få höra det senaste skvallret. Men det bästa med handbollen är trotts allt att jag har fått kompisar som jag aldrig kommer glömma och som jag hoppas kommer få behålla i hela mitt liv. För att få träffa så många underbara tjejer i de två lagen jag spelat med, är nog allas dröm! Jag hoppas verkligen att jag inte kommer tappa kontakten med någon, oavsett vilket val jag gör. Tjejer, ni vet vilka ni är och jag hoppas att ni förstår hur mycket posetivt ni har gjort för mig.
Oavset vilket val jag kommer göra, vill jag fortfarande att alla ska acceptera mig på samma sätt som ja blev innan och jag hoppas alla kommer stötta mig i alla val! Behöver all support man kan få!
Kommentarer
Postat av: Frida
Alltid här för dig baby:) alltid
Postat av: sofia
jag förstår. <3
Trackback
